Karmic Koala – Reflektioner efter ett tags användning

Nu har jag haft Ubuntu 9.10 installerad ett tag och generellt sett är jag nöjd. Mängden förbättringar som har skett för en vanlig användare är imponerande och det känns verkligen att utvecklarna har lagt ner tid och energi på att förbättra helhetsupplevelsen genom att åtgärda många av de små skönhetsfläckar och skavanker som systemet tidigare har haft. Det så kallade ”Papercut”-projektet som initierades för ungefär ett år sedan just med målet att åtgärda alla dessa småfel har verkligen börjat ge resultat.

Men samtidigt så är Karmic Koala versionen före nästa LTS-version (Long Term Support, en version som ska vara extra stabil, stödjas länge) och därför har man även pressat in mycket nytt för att det ska hinna testas och mogna ordentligt.

Slutresultatet har blivit en blandad kompott, ett system som både är mer välslipat, enhetligt och lättanvänt men samtidigt innehåller mer buggar och ibland beter sig väldigt mystiskt. Själv har jag sprungit på ett antal problem, allt ifrån att min 3G-dongle till netbooken inte längre fungerar och att jag knappt fick systemet att starta upp på min stationära då den nya bootloadern strulade. Ytterligare några smärre fel har jag fått uppleva men som tur är så har allt kunnat åtgärdas med undantag av 3G-dongeln som jag ännu inte fått igång.

Många blev irriterade på denna degeneration av systemet och flera svenska bloggare riktade på olika sätt kritik mot Canonical. Bl a uppmanade Little John till att nuvarande releasecykel fördubblas till ett år vilket han anser ska leda till stabilare versioner. Gargamel försvarade nuvarande system och påpekade mycket riktigt att det finns dubbla cykler, en cutting edge på 6 månader och en LTS på två år om man prioriterar stabilitet framför förbättringar. Själv föredrar jag nuvarande system och tror att den snabba releasecykeln leder till mer stabilitet för LTS-versionen då allt nytt testas tidigare och därmed förhindrar djupare regressioner i systemet.

Jag tror även att en del av problemet är att Ubuntu, med tillhörande program från förråden under de senaste åren har genomgått så drastiska förändringar och förbättrats i en så rask takt att man väldigt ogärna vill köra en två år gammal version. Sen förra LTS så har viktiga funktioner såsom t ex hibernate, ljudsystemet och stöd för mobilt bredband utvecklats och stabiliserats såpass att det för många idag är otänkbart att köra nuvarande LTS. Dessutom fanns en del av de program som jag använder idag knappt i förråden för två år sedan eller var då buggiga betaversioner. Detta har lett till att vi som användare fått välja mellan två sämre alternativ, en LTS med många gamla begränsningar och en bleeding edge med allt för många nya buggar. Detta är olyckligt men ett övergående problem i takt med att hela systemet mognar och på sikt kommer vi alla att dra fördel av den snabba upprustning som har skett.

Man glömmer lätt den stora mängd genomgripande förändringar som har skett under de senaste versionerna. Låt mig påpeka de som jag kommer på:

• 
  
  Ljudsystemet har skrivits om från grunden.
  
• 
  
  KDE4 är en total omskrivning från KDE3.
  
• 
  
  Filsystemet har uppgraderats till EXT4.
  
• 
  
  GRUB har i princip skrivits om.
  
• 
  
  Upstart har ersatt tidigare initieringssystem.
  
  
  

Ovanstående är alla exempel på viktiga komponenter i Ubuntu som nyligen genomgått sin största uppgradering sen Ubuntu lanserades! Med undantag av filsystemet (där EXT4 är ett mellansteg till nästa generation) så är jag övertygad om att dessa system nu kommer att stabiliseras och inte behöva genomgå några större förändringar på åtminstonde 5-10 år.

Att denna intensiva och händelserika ombyggnadsperiod innebar vissa påfrestningar och problem kunde man knappast undvika men nu kan vi börja se fram mot ett betydligt modernare och stabilare system. När denna lugnare period nu inleds med mer evolutionär och mindre revolutionär utveckling så tror jag att 6 månaders cykeln kommer att bli betydligt stabilare samtidigt som behovet att alltid ha nyaste versionen kommer att minska.

Något som jag dock gärna skulle se är att Canonical släpper en uppgraderad 9.10.1 om en månad eller två med nuvarande och kommande fixar integrerade. Detta så att vi alla får en bättre fungerande live-skiva och att de som testar eller installera Ubuntu för första gången inte ska få onödiga problem och en dålig upplevelse. Någon sådan tycks dock inte vara planerad men man kan kanske hoppas på att Ubuntu.se eller Daniel Nylander gör en sådan version? Känn er uppmanade ;)