Fri musik från Jamendo 17: NanowaR

Känner ni till Manowar? Ni vet, Heavy Metal bandet som under 80 och 90-talet skulle vara tuffast av de tuffaste, spelade högst på sina konserter och med låtar såsom ”Hail and Kill” sjöng episka, fantasyinspirerade texter om ära, krig, blod och död till pudelskrik och tjutande elgitarrer samtidigt som de gjorde sitt bästa för att likna Conan the Barbarian på scen. SKITTUFFT! tyckte många finniga tonårsgrabbar som tog Heavy Metal på fullt allvar och nästan kissade på sig när idolerna intog scenen.

Lyssnar man på dom idag så är de snarast komiska och jag måste erkänna att jag nu älskar deras gamla musik på samma sätt som jag älskar en hejdlöst överdriven slapstick-komedi som kör alla skämt, dåliga som bra, fullt ut i ett rasande tempo utan att någonsin ursäkta sig eller tveka. När jag någon gång lyssnar på deras plattor så sitter jag med ett brett leende på mina läppar och bara njuter. Deras överdrivenhet och brist på självdistans blir på något sätt förlösande och frigörande i en tid som predikar större självinsikt och återhållsamhet.

Om ni nickar instämmande till ovanstående så kommer ni att ÄLSKA parodibandet NanowaR!

Som namnet antyder så är de en parodi på just Manowar och på plattan ”Other bands play, NanowaR's Gay!” (namnet i sig en parodi på Manowars refräng ”Other bands thrills, Manowar kills!”) så gör de helt briljanta egna tolkningar av några av Manowars mest kända låtar och de fick mig att vrida mig av skratt första gången jag hörde dem. Här sjöngs det om trehjulingar (av stål!) och McDonald's Happy Meal på största allvar av en fullt kapabel pudelsångare med Heavy Metal komp av högsta klass! Det hela varvas med sketcher på italienska som trots språkbarriären är ganska begripliga och korta nog för att inte irritera.

Såvitt jag vet så har NanowaR varit ganska framgångsrika och en bekant har bl a hört dem live på en festival i östeuropa vilket tydligen var en lyckad och uppskattad spelning. Klicka på widgeten nedan för att njuta av deras musik eller gå till deras sida på Jamendo för att ladda hem albumet!

[intressant?]

Piratpartister i upprop mot främlingsfientlighet

En grupp inom piratpartiet, däribland mina vänner och bloggkollegor Beelzebjörn och Bloggsam har startat ett upprop för att piratpartiet till högre grad ska engagera sig i allmänna frågor gällandes mänskliga rättigheter, inte bara de rättigheter som på något sätt är knutna till internet.

Katalysator till det hela har varit branden i lövhögen utanför den tillfälliga flyktigförläggning för barn som hela media har rapporterat om men egentligen är det åsikter som har pyrt länge inom partiet, att vi bör lyfta blicken från tangentbordet och även engagera oss i sådant som sker utanför nätet.

Själv ställer jag mig i princip bakom detta upprop och det är därför som jag länkar till det även om jag inte har någon klar åsikt om hur principprogrammet skall utvidgas eller hur detta engagemang i praktiken skall utformas.

Slutligen, med risk för att verka okänslig så vill jag även nämna att jag tycker att det var ett jäkla ståhej över en brinnande lövhög. Visst förstår jag symbolvärdet i det hela och att det kan ha skrämt de som bor på flyktingförläggningen men med tanke på hur debatten har gått och hur motståndarna har svartmålats av media så ska vi bara vara glada att inget allvarligare har skett. Någon har uttryckt sitt missnöje genom att elda upp en lövhög på säkert avstånd utanför flyktingförläggningen. That's it! Jag hade faktiskt förväntat mig något värre. En tegelsten genom rutan när barnen sover, klottrade slagord på anläggningens utsida, överfall på något av barnen när de är ute eller t o m ett försök att verkligen elda upp anläggningen är alla exempel på vad som kunde ha skett men lyckligtvis har vi än så länge bara fått en brinnande lövhög.

Självklart är det bra att polisen tar detta på allvar och utreder, det kan ju börja eskalera, och det är bra att vi inte stillatigande accepterar vad som har hänt men ändå...  lite mer perspektiv från våra kära journalister och bloggare samt människor i allmänhet skulle inte skada. Nuff said.

Fri musik från Jamendo 16: TenPenny Joke

Efter ett litet uppehåll beroende på tidsbrist så fortsätter jag nu denna serie med tips om bra, fri musik. Ett mer kosher alternativ som inte bekostar mediaindustrins teknikfientlighet, hetsjakt på kopiering och vidriga förvrängning av lagar och samhällsnormer.

Denna gång blir det lite alternativ rock av en grupp som heter TenPenny Joke från Australien som har släppt sitt debutalbum "Ambush On All Sides" för fri nedladdning från Jamendo. Musiken är definitivt mainstream och av mycket hög kvalité, enligt många recensenter så påminner den om Nickelback.

Tittar man dessutom på deras hemsida så kan man se att TenPenny Joke är en grupp som arbetar hårt och målmedvetet på att slå igenom, en framgång jag absolut inte misunnar dem och jag hoppas att deras beslut att släppa sin musik fri via Jamendo bidrar till deras framgång.

Klicka på widgeten nedan för att lyssna eller besök deras sida på Jamendo för att tanka hem albumet gratis. Vill man däremot betala för en download eller fysisk skiva så finns det även flera alternativ länkade från deras hemsida.

[intressant?]

Stockholm inför Creative Commons

Stockholms kultur- och idrottsborgarråd har genom ett pressmeddelande och ett blogginlägg nyligen offentliggjort att de valt att licensiera Stadsarkivets och Stadsmuseets bilder under Creative Commons. Verkligen kul att de tagit detta steg mot att inte bara göra bilderna både mer tillgängliga utan också mer användbara för allmänheten. Exakt vilken licens det blir är ännu ej beslutat men jag gissar att det kommer att variera beroende på olika faktorer.

Så, vilken stad, myndighet eller medborgarfinansierad institution blir nästa att öppna upp och ge oss medborgare samt näringslivet bättre och öppnare tillgång till den skattkista med material som vi har bekostat?

Android, Hero och Droid...

Jag blev nyligen visad HTC Hero, den senaste Android-baserade telefonen på den svenska marknaden, av en entusiastisk försäljare på The Phone House. Det är verkligen stor skillnad på mobiltelefonförsäljarnas kunskap och entusiasm, minuterna före var jag nämligen inne på Telenors butik i samma köpcentrum och försäljaren kunde visserligen peka ut en HTC Magic och kände till HTC Hero men visste inget om Android eller de kommande Androidtelefonerna och undrade lite smått varför jag var så intresserad av just Android-baserade telefoner och vad som nu var så speciellt med dem. Jag svarade med ett par meningar om öppna system, många applikationer och att programmera egna program för den men slutade snart då det var uppenbart att han inte var ett dugg intresserad av att lära sig. Suck! Det är ju hans uppgift att kunna vad som finns och guida kunderna :(

Men försäljaren på The Phone House kunde desto mer! Han visade sig vara en Android-fantast som själv hade en Hero som han glatt plockade upp ur fickan för att visa olika finesser och några av de applikationer som han hade installerat.

Samtidigt håller den amerikanska mobiloperatören Verizon på att lansera Droid, en Android-baserad "iphone-killer" från Motorola, med en stor dos påkostad marknadsföring. Droid kommer för övrigt att heta "Milestone" när den lanseras i Europa.

Android håller verkligen på att bli en ny standard för smarta telefoner och själv är jag ganska övertygad om att det inom några år kommer att vara den ledande mobilplattformen. Redan idag finns över 10.000 applikationer och det växer så det knakar.

För ett år sedan trodde jag att Linux skulle slå igenom bland vanliga konsumenter som operativsystemet för billiga netbooks, men en kombination av dåliga förinstallerade distributioner och nya licensvillkor för Windows XP från Microsoft satte tyvärr stopp för det. Nu kommer Android istället att ge oss det genombrott som så många av oss så länge efterlängtat! Förhoppningsvis kan detta också vara början på lyftet för Linux på netbook och deskop.

Karmic Koala – Reflektioner efter ett tags användning

Nu har jag haft Ubuntu 9.10 installerad ett tag och generellt sett är jag nöjd. Mängden förbättringar som har skett för en vanlig användare är imponerande och det känns verkligen att utvecklarna har lagt ner tid och energi på att förbättra helhetsupplevelsen genom att åtgärda många av de små skönhetsfläckar och skavanker som systemet tidigare har haft. Det så kallade ”Papercut”-projektet som initierades för ungefär ett år sedan just med målet att åtgärda alla dessa småfel har verkligen börjat ge resultat.

Men samtidigt så är Karmic Koala versionen före nästa LTS-version (Long Term Support, en version som ska vara extra stabil, stödjas länge) och därför har man även pressat in mycket nytt för att det ska hinna testas och mogna ordentligt.

Slutresultatet har blivit en blandad kompott, ett system som både är mer välslipat, enhetligt och lättanvänt men samtidigt innehåller mer buggar och ibland beter sig väldigt mystiskt. Själv har jag sprungit på ett antal problem, allt ifrån att min 3G-dongle till netbooken inte längre fungerar och att jag knappt fick systemet att starta upp på min stationära då den nya bootloadern strulade. Ytterligare några smärre fel har jag fått uppleva men som tur är så har allt kunnat åtgärdas med undantag av 3G-dongeln som jag ännu inte fått igång.

Många blev irriterade på denna degeneration av systemet och flera svenska bloggare riktade på olika sätt kritik mot Canonical. Bl a uppmanade Little John till att nuvarande releasecykel fördubblas till ett år vilket han anser ska leda till stabilare versioner. Gargamel försvarade nuvarande system och påpekade mycket riktigt att det finns dubbla cykler, en cutting edge på 6 månader och en LTS på två år om man prioriterar stabilitet framför förbättringar. Själv föredrar jag nuvarande system och tror att den snabba releasecykeln leder till mer stabilitet för LTS-versionen då allt nytt testas tidigare och därmed förhindrar djupare regressioner i systemet.

Jag tror även att en del av problemet är att Ubuntu, med tillhörande program från förråden under de senaste åren har genomgått så drastiska förändringar och förbättrats i en så rask takt att man väldigt ogärna vill köra en två år gammal version. Sen förra LTS så har viktiga funktioner såsom t ex hibernate, ljudsystemet och stöd för mobilt bredband utvecklats och stabiliserats såpass att det för många idag är otänkbart att köra nuvarande LTS. Dessutom fanns en del av de program som jag använder idag knappt i förråden för två år sedan eller var då buggiga betaversioner. Detta har lett till att vi som användare fått välja mellan två sämre alternativ, en LTS med många gamla begränsningar och en bleeding edge med allt för många nya buggar. Detta är olyckligt men ett övergående problem i takt med att hela systemet mognar och på sikt kommer vi alla att dra fördel av den snabba upprustning som har skett.

Man glömmer lätt den stora mängd genomgripande förändringar som har skett under de senaste versionerna. Låt mig påpeka de som jag kommer på:

• 
  
  Ljudsystemet har skrivits om från grunden.
  
• 
  
  KDE4 är en total omskrivning från KDE3.
  
• 
  
  Filsystemet har uppgraderats till EXT4.
  
• 
  
  GRUB har i princip skrivits om.
  
• 
  
  Upstart har ersatt tidigare initieringssystem.
  
  
  

Ovanstående är alla exempel på viktiga komponenter i Ubuntu som nyligen genomgått sin största uppgradering sen Ubuntu lanserades! Med undantag av filsystemet (där EXT4 är ett mellansteg till nästa generation) så är jag övertygad om att dessa system nu kommer att stabiliseras och inte behöva genomgå några större förändringar på åtminstonde 5-10 år.

Att denna intensiva och händelserika ombyggnadsperiod innebar vissa påfrestningar och problem kunde man knappast undvika men nu kan vi börja se fram mot ett betydligt modernare och stabilare system. När denna lugnare period nu inleds med mer evolutionär och mindre revolutionär utveckling så tror jag att 6 månaders cykeln kommer att bli betydligt stabilare samtidigt som behovet att alltid ha nyaste versionen kommer att minska.

Något som jag dock gärna skulle se är att Canonical släpper en uppgraderad 9.10.1 om en månad eller två med nuvarande och kommande fixar integrerade. Detta så att vi alla får en bättre fungerande live-skiva och att de som testar eller installera Ubuntu för första gången inte ska få onödiga problem och en dålig upplevelse. Någon sådan tycks dock inte vara planerad men man kan kanske hoppas på att Ubuntu.se eller Daniel Nylander gör en sådan version? Känn er uppmanade ;)

Miro + 100 mbit rockar fett!

Jag har länge varit ett fan av Miro, videospelaren till Windows, Mac och Linux som syndikerar över 7.000 netcasts och videobloggar och gör dem tillgängliga genom ett smidigt interface, inte helt olikt kombinationen satellit-TV och en smart inspelningsbar digitalbox.

Skillnaden är främst att med Miro så behöver du ingen separat box då den körs på din dator och du behöver inte heller betala någon månadsavgift då allt innehåll är fritt tillgängligt. Inte ens Miro kostar något då det är fri programvara med öppen källkod, utvecklat av en organisation som vill främja demokratiseringen av media.

Nu när jag har fått en fetare lina på 100 mbit och precis lyckats frigöra 250 gb på min hårddisk så rockar Miro hårdare än någonsin! Mängden feeds som kör i HD har också ökat kraftigt så jag får god nytta av linan och utrymmet.

Me a happy camper! :)

Ps. ni som kör Ubuntu kan enkelt installera Miro från förrådet.