Piratpartiet och barnporr

Så var det dags för en skitstorm bland bloggar och olika tidningars politiska kommentatorer där de passar på att svartmåla Piratpartiet så mycket det går när nu Rick Falkvinge för första gången fått hjärnsläpp under en intervju och svarat mycket klantigt på flera efter varandra påföljande frågor. Tyvärr så framstår han i intervjun som i värsta fall en anhängare av barnporr och i bästa fall som fullständigt okänslig inför hemska övergrepp och barns lidande. Tyvärr kan varken intervjuaren eller någon annan förutom Rick själv beskyllas för detta, då han fick flera chanser att korrigera sig och visa en mänskligare sida genom att uttrycka sin avsky för riktig barnporr och sin sympati för dess offer.

Många är de i etablissemanget som väntat på ett bra tillfälle att klippa till Piratpartiet så gott det går och förhindra våra redan små chanser att komma in i riksdagen, nu fick de ett tillfälle serverat på silverfat.

Att Rick på något sätt skulle förespråka eller vilja gynna distribution av barnpornografi är självfallet helt felaktigt, men i sin iver att lyfta fram de vidriga konsekvenserna av nuvarande moralbaserade lagstiftning och hur den bidrar till att rasera rättssamhället och medborgarrätten som vi alla värnar om, så glömmer han att lyssna på hur frågorna ställs och anpassa sina svar efter den känslomässiga laddning de innehåller.

Många tycks ha svårt att förstå hur Rick kunde uttrycka sig så klantigt alternativt börjar misstro hans avsikter då de verkligen inte kan förstå hur han uttrycker sig så om han inte är pedofil själv. Låt därför en person som har mediatränats samt själv varit i pressade utfrågningar ett par gånger ge er en liten insikt i hur det antagligen gick till:
 
Självfallet är intervjuarens syfte med frågorna att få Rick att säga emot sig själv och partiets linje genom att ta de mest extrema exemplen och kasta i ansiktet på honom. Att genom retorik få honom att motsäga sig själv och delar av innehållet i partiprogrammet som hon säkert har liggande framför sig, med valda delar noggrant understrukna för att snabbt kunna hitta dem och läsa upp dem för honom. Detta är ett vanligt sätt att konfrontera politiker och makthavare, m a o ett skolboksexempel i hur man halshugger en offentlig person. De flesta icke-mediatränade människor går i denna fälla medan de flesta mediatränade offentliga personer känner igen fällan om de är någorlunda vakna och den inte är alltför väl maskerad.

Rick är tveklöst medietränad och tillräckligt rutinerad för att se fällorna och försöker att undvika dom, detta skapar en stressig situation som gör Rick påtagligt nervös och ökar hans adrenalinnivå. Han känner sig pressad och hans hjärna arbetar febrilt på att analysera det hon säger och hitta svar som får fram piratpartiets linje och leder in diskussionen på för honom mer kända, retoriska stigar. Tyvärr så febrilt att han helt stänger av sina känslor, tappar distansen till intervjun och helt missar den känslomässiga laddningen i frågorna. Därmed rusar han blint utför stupet i sin iver att undvika de retoriska pilarna, något som intervjuaren knappast ens vågat hoppas på. Hon kan tydligen knappt tro sina öron och upprepar i princip samma fråga på flera olika sätt och ger därmed Rick möjlighet att rätta sig och rädda situationen men i blindo så trasslar tyvärr Rick in sig allt mer.

Att intervjun blev en katastrof är ett faktum och bara tiden kan utvisa vad den kostat oss pirater. De flesta av oss kan med rätta säga att vi i samma situation inte skulle ha rusat utför stupet på samma klantiga sätt, men vi ska inte glömma att de flesta av oss inte hade lyckats undvika pilarna heller. Rick är utan tvekan en av partiets mest rutinerade och skickligaste debattörer och jag hoppas verkligen att vi kan reda ut denna storm utan att Rick behöver avgå som partiledare och gömma sig från rampljuset.

Och eftersom vi här diskuterar den infekterade frågan barnporr så känner jag mig tvingad att klargöra min egen ståndpunkt:

Själv känner jag en stark avsky inför pedofili och de övergrepp som görs. Jag hoppas att de som gör sådana här övergrepp får brinna i helvetet (nej, jag är inte religiös), inte pga sina onaturliga lustar utan pga den skada de orsakar sina offer. För alla de som har denna sjuka sexuella läggning men står emot och inte begår några brott känner jag främst medlidande. Att tala om dem som monster, såsom debatten hittills har varit, hjälper ingen och förvärrar bara problemen. Det är sjuka människor som i många fall har större behov av hjälp än fördömanden och dagens politiska klimat (och till viss del lagstiftning) omöjliggör en konstruktiv debatt om hur vi ska hantera detta. Dessa människor behjälps naturligtvis inte heller av tillgång till barnpornografi (vare sig den är äkta eller tecknad), det göder och stimulerar deras vridna sexualitet även om de upplever tillfällig lindring när de runkar till bilder och film. Det lockar dem att gå över gränsen och leva ut, så det är inte bara äcklande för oss övriga utan bidrar till problemet.

Vi har ingen rätt att förbjuda barnpornografi från en religiös eller moralisk ståndpunkt oberoende av hur vidrigt vi tycker att det är. Det är de faktiska effekterna av övergreppen och distribution/konsumtion av barnpornografi som motiverar lagstiftning och förbud. Det är den utgångspunkten vi måste ha för en sansad debatt som syftar till att hitta bästa möjliga lösning på hur vi på bästa sätt kan stävja övergrepp mot barn, utan att slå stora hål i rättsstaten. Tyvärr är både media och etablerade politiker över lag mer intresserade av kortsiktiga ekonomiska och politiska vinster för att verkligen ägna sig åt denna fråga på ett ansvarsfullt sätt. Resten är för rädda att få skit på sig om de ens går nära debatten.

Trots Falkvinges klavertramp så är min tro på Piratpartiets ställning i frågan orubbad och jag hoppas att man inte gör populistiska eftergifter för att försöka begränsa skadan utan att de korrigeringar som nu tycks komma av partiprogrammet får vila på en sund analys av verkligheten.

Avslutningsvis så vill jag bara länka två inlägg i debatten, först min partikollega och vän Beelzebjörn som sin vana trogen har några väl valda ord att säga, sedan Carl-Johan Rehbinders TantraBlog som alltid är läsvärd och i ett inlägg ger ett tänkvärt perspektiv på barnporr-hysterin.

[intressant?]Läs även andra bloggares åsikter om politik, piratpartiet, barnporr